Clear Sky Science · sv
Bull’s-Eye for Athletes (BEA): ett mått på värdebaserat beteende inom idrott och en psykometrisk utvärdering med Rasch-analys
Varför detta är viktigt för vardaglig idrott
Bakom varje stort prestation ligger inte bara talang och träning, utan också de djupare skälen till varför idrottare överhuvudtaget väljer att tävla. Denna studie introducerar ett nytt verktyg, Bull’s-Eye for Athletes (BEA), utformat för att hjälpa idrottare och deras stödteam att förstå hur väl vardagligt beteende stämmer överens med vad som verkligen betyder något för dem i idrotten och i livet i övrigt. Genom att göra personliga värderingar till något som både kan diskuteras och mätas syftar BEA till att stödja hälsosammare, mer hållbara idrottskarriärer snarare än ett snävt fokus på vinster och förluster.
Bortom poäng och statistik
Modern idrottspsykologi har rört sig mot tillvägagångssätt som betonar mening, mål och acceptans av svåra tankar och känslor, snarare än att endast försöka eliminera ångest eller ”fixa” negativt tänkande. Dessa idéer kommer från terapiformer som Acceptance and Commitment Therapy, som uppmuntrar människor att klargöra vilken typ av person de vill vara och sedan agera i linje med de värderingarna. Inom idrotten kan detta innebära att värdera uthållighet, lagarbete eller balans mellan idrott och resten av livet. Hittills har det dock saknats ett praktiskt, idrottsspecifikt verktyg som både mäter dessa värderingar och vägleder samtal om beteendeförändring.

En måltavla för det som verkligen betyder något
BEA anpassar ett befintligt kliniskt verktyg kallat Bull’s-Eye Values Survey till idrottens värld. Instrumentet fokuserar på fyra breda områden: tävling, träning, förberedelse och återhämtning samt livet utanför idrotten. För varje område beskriver idrottaren först med egna ord vad som betyder mest för dem. Sedan sätter de ett märke på en darttavleliknande målbild för att visa hur väl deras beteende under den senaste veckan matchat dessa värderingar—ju närmare mitten, desto mer i linje har deras handlingar varit. De identifierar också hinder som står i vägen och bedömer hur starkt dessa barriärer stör, både i deras idrott och i livet utanför idrotten. Slutligen skisserar de konkreta åtgärder de kan vidta för att komma närmare mittpunkten i varje område.
Sätta verktyget på prov
För att se om BEA fungerar som ett seriöst vetenskapligt mått bad forskarna 155 svenska idrottare, från juniorelit till internationell nivå och främst inom lagsporter, att fylla i det online. Forskarna använde därefter en modern psykometrisk metod (Rasch-analys) som testar om föremålen i ett frågeformulär bildar en enhetlig, koherent skala och om svarsalternativen uppför sig på ett ordnat sätt. De undersökte om BEA-poäng kan tolkas som en underliggande dimension, om föremålen fungerade likartat för olika grupper (till exempel efter kön, ålder eller sporttyp) och om verktyget gav stabila resultat över tid.

Vad siffrorna visade
Analyserna visade att BEA uppträdde som ett enda, övergripande mått på hur konsekvent idrottare lever i enlighet med sina värderingar i och runt idrotten. Två föremål—tävling och träning—hade initialt fler svarsalternativ än vad idrottarna verkade använda meningsfullt, så forskarna slog ihop några närliggande kategorier. Efter denna justering såg svarsmönstren ordnade och användbara ut. Viktigt är att föremålen inte gynnade särskilda undergrupper: män och kvinnor, yngre och äldre idrottare, olika tävlingsnivåer, sporttyper och skadestatus visade alla liknande föremålsfunktion. Över en ungefär två-veckorsperiod förblev föremålens egenskaper stabila. Medan statistiska skattningar av reliabilitet var modest—delvis eftersom skalan bara har fyra föremål—skilde sig måttet ändå rimligt mellan idrottare som var mer respektive mindre i linje med sina värderingar.
Att koppla värderingar till välmående och prestation
För att förstå vad BEA-poängen faktiskt speglar jämförde forskarna dem med flera andra psykologiska skalor. Idrottare som rapporterade att de agerade mer i enlighet med sina värderingar rapporterade också tendentiellt högre livstillfredsställelse och större framsteg mot det de uppfattade som meningsfullt i livet i stort, samt färre känslor av att vara blockerade från ett sådant liv. Högre BEA-poäng kopplades till mindre rigidt, undvikandebaserat bemötande av svåra tankar och känslor, mindre oro för prestation, ökat självförtroende och lägre ”amotivation” kring huruvida de skulle fortsätta inom idrotten. BEA-poängen visade också ett måttligt samband med idrottarnas egna bedömningar av hur väl de presterat under den senaste veckan, vilket tyder på att värderingskonsekvent beteende och upplevd prestation kan gå hand i hand, även om BEA inte är en ren prestationsskala.
Vad detta betyder för idrottare och tränare
Sammantaget drar studien slutsatsen att Bull’s-Eye for Athletes är ett lovande sätt att fånga hur nära idrottares dagliga handlingar ligger den typ av idrottare och person de vill vara. Det kan också fungera som ett samtalsverktyg i coachning eller psykologiskt stöd, hjälpa idrottare att klargöra värderingar, känna igen hinder och planera konkreta steg mot mer meningsfullt deltagande i idrotten. Författarna varnar för att skalan är kort och att dess reliabilitet bör förbättras—kanske genom att förfina svarsalternativen och testa den med större och mer varierade grupper av idrottare. Ändå erbjuder BEA ett tidigt, strukturerat sätt att föra in frågor om syfte och riktning i idrottens kärna, där de kan stödja både välmående och prestation på lång sikt.
Citering: Reinebo, G., Johansson, M., Jansson-Fröjmark, M. et al. Bull’s-Eye for Athletes (BEA): a measure of values-based behavior in sport and a psychometric evaluation using Rasch analysis. Sci Rep 16, 13405 (2026). https://doi.org/10.1038/s41598-026-50333-4
Nyckelord: idrottspsykologi, idrottares värderingar, mätningsverktyg, motivation inom idrott, välmående hos idrottare